Att lära av krisen: Svenska offentliga organisationer lärandemönster efter kriser
Att lära sig av kriser är centralt för att skapa robusta organisationer och för att minska risken för att krisen i fråga upprepar sig. Detta betyder dock inte att kriser i allmänhet utgör goda grogrunder för lärande. Flera kognitiva och strukturella fenomen hindrar lärande i krisens spår. Lärdomar tenderar att stanna vid att på ett rutinartat sätt rätta till mindre fel medan fundamentala organisatoriska värden, normer och rutiner inte ifrågasätts. Detta medför att kriserfarenheter ofta inte utnyttjas på ett lämpligt sätt. Det vore därför värdefullt att öka kunskapen om olika lärandemönster i samband med kriser. För detta syfte ställer denna avhandling frågan: Hur och i vilken utsträckning lär sig svenska offentliga organisationer av sina kriserfarenheter, och hur kan vi förklara skillnader och likheter i deras lärandemönster? Avhandlingens empiri består av material om ett 37-timmar långt elavbrott i nordvästra Stockholm i mars 2001 samt ett 54-timmar långt elavbrott i samma område i maj 2002. Fallstudien inriktar sig på energibolaget Fortum (f.d. Birka Energi) samt på Stockholms stads samverkans- och ledningsfunktion som innehades av brandförsvaret och stadsledningskontoret. Att jämföra dessa organisationer kommer att ge insikter i hur olika typer av organisationer lär sig av sina kriserfarenheter.
