Ledarskapsförändring

Fredrik Bynander & Paul 't Hart

Ledare kan vara visa, mäktiga och skickliga, men till slut måste de gå. De kan bli för gamla, för sjuka eller bara utslitna. De tappar känslan för samhällsutvecklingen och stelnar i sin maktutövning och de tappar förtroendet från de partifolket som utgör deras maktbas.

En ledare som stannar för länge är ett sorgligt spektakel. Titta på de mumie-liknande kommunistledarna i Sovjetunionen eller Kina på 70-talet. Se på Franklin Roosevelt som döende jagade en fjärde mandatperiod 1944. Eller minns de verklighetsfrånvända uttrycken av chock hos Honecker, Ceaucescu och andra östeuropeiska kommunistledare när de sveptes bort av de folkliga upproren 1989. Johannes Paulus II var svårt sjuk men tvingades av sitt ämbetes traditioner att lida igenom tal och audienser, långt efter att anständighetens gräns passerats. 

En attraktiv sida av demokratiska system är att det sällan behöver gå så långt som beskrivits ovan. Om inte annat så begränsar reglerna för maktinnehav längden av dessa farser. Redan Machiavelli observerade i Discorsi att en stabil mekanism för val av ledare är nödvändig för en stats välfärd. Han menade att romarrikets makt vilade på konsulämbetet vars utnämningsfunktion inte tilläts manipuleras. 

I demokratier kan väljarna göra sig av med politiska eliter som inte längre uppskattas på ett naturligt och välordnat sätt. Enligt många demokratiteoretiker är detta själva kärnan i demokratins väsen: den återkommande möjligheten för medborgarna att "slänga ut de jäklarna". Till skillnad från de flesta andra politiska regimtyper har demokratin inbyggda "stoppregler" som skyddar samhället från alltför inkompetenta eller auktoritära ledare.

Ledarbyten är komplicerade och förenade med vissa faror för alla inblandade. De politiska riskerna är höga. Detta projekt frågar sig varför det måste vara så i demokratiska partier som tillämpat liknande regler i många decennier? Varför blir vissa ledarbyten katastrofala medan andra går smidigt? Paradoxalt nog erkänner de flesta statsvetare och andra experter att dessa frågor är inflytelserika i demokratins sätt att fungera, men nästan ingen har studerat det på allvar.  

Detta projekt erbjuder en ingång för alla som är intresserade av ledarförändringars inflytande på politiken, lämpligen genom jämförande flernationella studier som följs upp över tid. Projektet har utvecklat en begreppsapparat och en typologi för typer av successionsprocesser och de huvudsakliga variabler som styr dem. 

Publications and papers                             Methods                                       Database