Karin Lindgren

Disputation vid Uppsala universitet 2003

Vad styr ledare när inriktningen på centrala beslut ska utformas? Denna avhandling behandlar två dimensioner av denna fråga, nämligen "av vad styrs ledare" och "genom vad styr ledare". Den beroende variabeln är inriktning på slutligt taget centralt beslut som relateras till rådande policy. Inriktningen har fått sex möjliga utfall som grupperas i ingen eller måttlig förändring och substantiell förändring.

Sådan policyförändring studeras under två svenska säkerhetspolitiska kriser, en försvarspolitisk (ubåtskrisen 1981) och en ekonomisk (valuta- och bankkrisen 1992). Under dessa två kriser togs 36 centrala beslut. Centrala beslut är sådana beslut som togs med anledning av de problem eller dilemman som bekymrade beslutsfattarna mest och som upptog mest tid och/eller uppmärksamhet. De beslutsfattare som tog dessa beslut innehade strategiska positioner i riksdag och regering, i regeringskansli och i myndigheter. Faktisk beslutsenhet studeras, vilken kan vara formell eller informell, och bestå antingen av en ensam individ eller av en grupp av individer. Ledare är de beslutsfattare som vid varje beslutssituation hade högsta formella position i beslutsenheten.

Resultaten visar att ledare styrs mot substantiell förändring av sina tolkningar av problemet som vid medelhög press grundas på faktorer som kan härledas till den specifika beslutssituationen. Ledare styrs även mot ingen eller marginell förändring via sina tolkningar, vid låg och hög press baseras dock denna tolkning på kända parametrar. Analysen visar också att ledare styr själva mot substantiell förändring genom högt faktiskt och formellt inflytande samt genom hög grad av styrning av interaktionen. Däremot styr ledare mot ingen eller måttlig förändring genom högt formellt inflytande och via en styrning av interaktionen som är låg eller medelhög. 

Beställ boken